måndag, juli 06, 2009

Besök från Sverige!


Nu har vi haft helt underbart väder sen i 7 juni. I helgen hade vi besök från Stockholm, helt underbart. Mycke skratt och tokigheter. Underbart med besök.
Sen igår har vi regn och som det ser ut på långtidsvarslet så ska vi ha det ett tag framåt men jag hoppas vi kan få några soldagar. Idag får vi besök från Island och tror de skulle uppskatta lite sol.

fredag, juli 03, 2009

Tillbaka igen!


Nu har vi varit i Stockholm några dagar och träffas mina sönder det var underbart men så varmt.Ena dagen tog vi en tur i skärgården till Grinda - solade och badade lit sen tillbaka med båten och intag av middag på Fridays. Dagen efter kom Andreas som varit i Polen på semester då blev det också resturang. Alla nöjda och belåtan.
Appropå värme, tom för mig ärdet lite för varmt ute - sammlar en dal vatten i kroppen nu men det finns säkert andra som har det mycket värre än mig. Nu har vi Stockholmbesök - Underbart och på måndag blir det Islandsbesök ska bli underbart det också.
Ni ser hur varmt vi hade i förrgår, målares står i skuggan... pust..
Men jag njuter av värmen!

fredag, juni 26, 2009

Pause


Nu tar jag lite pause i skrivandet! Njut av solen och värmen ni som kan, det ska i alla fall jag göra!

torsdag, juni 25, 2009

Hjärtrehabilitering..


Igår fick jag inkallelse för 1 årskontrollen i höst på Rikshospitalet i Oslo. Ringde och kontrollerade hur långt min ansökan till Feiringklinikken hade kommit och då bokade vi in ett datum, 25 Augusti ska jag dit (det innebär att det inte krockar med 1 årskontrollen). Uppehållet är under 4 veckor med möjlighet till permission under helgerna (undrar om Andri vill ha mig hem *hehe*). Ska bli jätteskönt att få komma dit och finslipa det sista och lägga upp mål och riktlinjer för framtiden. Då kommer ett inviduellt program att utformas för mig samt mina önskningar och mål. Efter uppehållet så följs man upp där under ett helt år i olika intervaller. Det som är så bra också att de jobbar i ett brett team, se nedan.
Tverrfaglig team
Vi jobber i et tverrfaglig team med høy faglig kompetanse. Teamet består av avdelingsleder, leger, sykepleiere, fysioterapeuter, idrettspedagoger, attføringskonsulent, kostholdsveileder og ernæringsfysiolog.


Jag är förväntansfull vet att det kommer bli slitsamt men är så motiverad att få detta till och komma mera tillbaka till vardagslivet med jobb, träning mm. Detta ska bli jättenyttigt.

tisdag, juni 23, 2009

Ett värmande inlägg bland många!

Vill tacka er alla för alla underbara inlägg, det värmer. Igår fick jag ett inlägg (se nedan) som också värmde rejält och som visar hur långt man kan nå med internet, världen blir så liten i denna tekniska värld. Detta inlägg samt många flera fina inlägg ger mig också inspiration/motivation att fortsätta min blogg.

Hej,
Jag vill först tacka för en underbar blogg, jag har en längre tid följt med ditt liv och vad du gått igenom för att lära mig mera om hela transplantationsprocessen. Min man har nämligen också väntat på ett nytt hjärta i 4 månader och nu för en vecka sedan blev det vår tur!! En mycket härlig men spännande dag.
Väntetiden är tung men oj så skönt det är när allt är över (operationen alltså). Nu är det bara att fortsätta blicka frammåt. Många jobbiga dagar kommer säkert ännu men nu just ser allt så ljust ut.
Om du vill glädjas med oss och läsa mina tankar om hela processen är du välkommen in till www.bloggen.fi/hjartligt.
Jag vet att ni transplanterade skulle vilja kunna hjälpa alla i samma situation som ni en gång var men ni kan tyvärr inte hjälpa till att hitta hjärtan. Ni ska veta att redan det att ni finns där och förstår de sjuka hjälper mycket. Deras dag kommer nog också!
H.
Nina från Finland

Sugen på det förbjudna!


Jag har aldrig varit speciellt förtjust i grapefrukt men då det är varmt så kan jag känna suget. Nu är det endel mat och frukt som jag ska undvika som transplanterad bla grape, om jag äter grape så kan Sandimmunets (immunhämmande medicinenen)minska i effekt, det vill jag ju inte så det är bara att låta bli. Grape är tabu!
Då jag blev transplanterad och läste/pratade om vilken mat jag ska vara försiktig med så tyckte jag riktigt synd om mig själv och tänkte - lika bra att sluta äta om jag inte får äta det jag vill, samtidigt var det säkert också rädslan att om jag skulle äta något av det så kunde ju något hemskt hända (avstötning). Idag så tänker jag inte så mycket på det, ok jag låter bli att äta en fruktsallad som inte jag själv/vänner har lagat så jag vet vad det innehåller, jag avstår från att äta bløt/lös kokta ägg (i norge är det säkert mindre risk än utomlands men det frånråds i alla fall), jag äter inte blodig biff (grillar eller steker den lite, lite mera), surströmming och haj får jag låta bli (då det är rått - det är den största sorgen men jag kan lukta på den *hehe*), sushi (är det diskussioner om men jag tar mig en liten bit), frukt med skal (automatiskt så tvättar jag alltid frukten), dessertost (tar en liten bit)..
Nu har jag säkert glömt en massa men som sagt man anpassar sig till allt och nu är det inte så stort längre som det var i början. Kanske är det så också att det som är förbjudet eller det jag ska undvika det längtar jag efter.

måndag, juni 22, 2009

Inte lätt att leva med...


Nu har ännu en "storhelg" varit, i alla fall i mina svenska ögon; midsommar. Jag blir en riktig plåga att leva med då alla storhelgerna kommer, helt plötsligt så känner jag mig så ensam och tycker synd om mig själv och det går ut över Andri, jag blir som ett litet trotsigt barn. Traditioner är så viktiga för mig och helt plötsligt upptäcker jag att jag inte har det nätverket/familjen nära mig som uppskattar de traditionerna. Visst har vi många bekanta men ens nära vänner och familj finns inte i närheten. Det är alltid svårt att flytta i vuxen ålder och kanske också till ett annat land även om det är i norden. Man ska skaffa sig ett nytt kontaktnät mm sen blir det inte lättare av att jag varit sjuk. Vart finner man tillhörighet, vart finner man gemenskap och vart finner man nya vänner..Jag tycker att jag ger så mye av mig själv hela tiden, kanske har jag för stora krav på livet, kanske måste jag lära mig att man inte ska vara så social och ge av sig själv... Något jag vet i alla fall att "storhelgerna" måste jag ändra på, jag kan inte utsätta Andri för detta elände varenda storhelg - vi måste försöka resa bort och skapa oss nya traditioner bara han och jag.....
Något som också är jobbigt just nu, då jag läser om Klara, Åshild, Roar mfl som är hjärtsjuka och lungsjuka så mår jag så dåligt, de berör mig så otroligt mycket. De står på samma trappsteg som jag gjorde innan jag blev transplanterad. Antingen så väntar de på transplantation, väntar att få slutgiltigt besked om de kommer på magiska "listan" eller så ska beslut/tankar om transplantation tas. De berör mig och de påminner mig hela tiden om det jag gått igenom. Vill vara ett stöd för dem och just nu så känner jag att jag är ett uruselt stöd. Läser hela tiden deras bloggar men har inte riktigt ork att skriva i deras. Vill bara att de ska få samma chans till att må bra och leva som jag har fått. Vill bara trolla bort allt det jobbiga och höra att de mår bra.. Sorry, jag ska skärpa mig och skriva mera i deras underbara bloggar..
Har blivit så känslig numera, kanske beror det på medicinerna eller så beror det på hela situationen, ja inte vet jag....