måndag, februari 01, 2010

Januari 2010



Ja, ingen har väl missat att den gått i kylan- och i snöns tecken men det är bara att klä på sig rejält och komma ut lite i kylan i alla fall och få frisk luft.

Här går allt som det ska och jag har nu kommit i till ett nytt skede. Koncentrerar mig på det friska och känner att jag mer och mer tar avstånd från transplantationen och vill tänka på vad jag kan göra och vilka framsteg jag har gjort. Ser det som ett sund- och friskhetstecken.

Träningen går precis som jag vill med lite finjusteringar pga smärtor i bröstbenet. Detta har jag haft problem med sen jag transplanterades men inte så mycket som nu och har haft samtal med läkare om att ta bort de översta ståltrådarna som håller ihop bröstbenet (nu är det läkt så de behövs inte om det uppstår problem). Har även blivit informerad om riskerna med att operera igen, bla infektionsrisk då jag har så lågt immunförsvar samt att bli sövd. Ser inte att jag har något val då detta just nu ger mig ett handiklapp. Till och med då jag kör bil och växlar så får jag ont i bröstbenet. Ur träningssynpunkt så koncentrerar jag mig på kondition och löpbandsträning, det är så att om jag tex boxas eller gör sit-ups eller annat med armar och överkropp får jag en knivsmärta som sitter i. Det är bara att anpassa träningen efter detta tills jag har tagit bort dem men det ska inte hindra mig att träna 6 ggr i veckan.

Har också haft ett bra samtal med NAV/försäkringskassan om att återgå till yrkeslivet igen. Alla förslag jag har gett har godkänts och börjar genomföras. Har även en del föreläsningar inplanerade nu under våren. Det jag måste tänka på är att inte ta på mig för mycket samt att träningen alltid måste ingå i mitt liv och i min vardag. Kan jag inte träna så blir jag fysiskt sjuk p g a alla medicinerna och inte tala om hur bra jag mår psykiskt av att kunna träna. Utåt sett ser jag oförskämt frisk ut och är jätteglad för det men inom mig så fortgår kampen om att orka så mye som möjligt - idag är jag inte lika stressad över det utan har anpassat mig men måste hela tiden påminna mig och bromsa lite. Huvudet vill mycket mera än vad jag och kroppen orkar men jag klarar otroligt mycket och känner mig frisk.

Alltså allt går i friskhetstecken just nu med lite barnsjukdomar.

2 kommentarer:

Orchid sa...

Strålande, strålande!
Tänk så skönt att kunna säga att du lämnat transplantationen bakom dig och att du nu tar nya tag i ett "nytt" liv med jobb och föreläsningar! Dessutom är du noga med din motion, som du behöver för att fortsätta må riktigt bra!
Du kommer att få ett jättebra nytt år!
Ingegerd

Klara sa...

Vidunderlig lesning Bibbi. Ja bortsett fra det med brystben smertene. Håper du får orden på det så fort som mulig. :)