lördag, oktober 10, 2009

Bara jag igen!

Nu har det kommit en del synpunkter och diskussioner ang mitt tidigare inlägg. Jag kommer göra så; uppdatera denna blogg ibland men inte lika ingående som jag gjort tidigare (vem vet, kanske jag ändrar mig). Men ett av förslagen jag fick var att skicka gruppmail till de som fortsatt vill höra och läsa hur jag har det. Maila mig din mailadress så lägger jag in er i en "blog-grupp" min mailadress är;

bibbi_brannas@hotmail.com

Har ni frågor till mig så är ni jättevälkomna att fråga mig - självklart får ni vara anonyma. Alla frågor är tillåtna och jag svarar så gott jag kan.

En kort uppdatering; Denna vecka har jag varit på träningcentrat varje dag (ska även dit idag). Det är spinning och styrketräning som står på programmet. Sakta men säkert känner jag en förbättring. Skillnad idag då jag tränar mot tidigare, jag kör inte för fullt (120) utan oftast ligger jag på 80-90% - förrutom dagen med PT (personlig tränare). Detta gör också att jag inte känner mig så stressad samt att jag sover mycket bättre på nätterna. Jag kan lova att ibland känns det bara pest att gå iväg - ett slit som jag hoppas ska ge resultat. Det kommer ta tid men det ska gå.
Jag har även fått min matdagbok analyserad av näringsfysiolog. Har skrivit ner ALLT jag ätit och hon har beräknat mitt dagliga kcal. Jag äter regelbundet och nyttigt men får bara i mig 800-1200 kcal/dygn. Detta blev jag förvånad över då jag tycker att jag bara äter och äter hela dagarna. Ja - då jag tittar igen på det hon har analyseras så ser jag också problemet; mycket grönsaker, frukt och fibrer men alldeles för lite proteiner. Ja detta måste jag ju lösa, får ju inte de resultaten med den energimängden jag äter men orkar bara inte äta mera mat. Då blir det proteindryck - totalt 2 dl melk med proteiner till lunchen i samband med vanlig lunch samt en proteindryck efter varje träning.

Detta program är tufft även för en frisk (Andri följer inte med idag på spinningen han behöver vila). Då kan ni tänka er hur det är med mig som inte har tillräckligt med Oxygenupptag (bara hälften av en frisk) och ett fruktansvärt dåligt konditionstal..Tyck nu inte synd om mig för det är inte meningen.. Jag ser detta som "vill man bli fin så får man lida pin" men det är en härlig känsla att känna att jag får framgång även om det blir lite i taget..
Analyserna och korrigeringarna fortgår på träningsbloggen och jag kan lova att detta kommer bli intressant. Allting går bara man har vilja och envishet och ett positivt tänkande. Mitt mål är ju också att kunna delta på Europeiska spelen i Växjö nästa sommar(som representant för Norge).

1 kommentar:

Anonym sa...

Så du kämpar ... själv är jag ännu i stadiet av ingen kondis alls och tar det väldigt lugnt, hoppas att jag med mina små promenader ska sakta men säkert öka på min ickebefintliga kondis, det är ett jäkla flåsande så fort jag gör något.
Annars går allt långsamt åt rätt håll, var till läkaren idag igen och fick sänka kortisonet lite och det är så skönt att få göra det.
Min tanke är att jag ska börja nästa år på gymn och träna upp mig långsamt men säkert. Nu kommer jag att få operera bort min dialsysslang i slutet av november så det blir väl som att börja om på nytt med stygn och ont när man ska röra sig och det känns för jäkligt när jag tänker på det.
Jag vill gärna ha det där mailet från dig om hur det går för dig. Inte har jag hört av mig så mycket sedan min operation har inte orkat som vanligt. Men vill gärna hänga med och höra hur det går för dig.
Varmaste kramen Maggan
http://ellamags@hotmail.com