Roar och Vigdis som väntar och väntar

Denna blomma är till er. Då jag var nytransplanterad och överförd till hjärtmedicinska avdelningen efter 4-5 dagar så träffade man människor som var under utredning för hjärttransplantation. Det gjorde även jag då jag var under utredning. Ett par som betyder mycket för mig är Roar och Vigdis från Trondheim..
Då jag efter 5 - 10 dagar går till lunchrummet, sitter jättemycket folk som pratar med varandra. Självklar blir en fråga vad jag har gjort. Deras haka nästan hamnade nere vid knäna då de fick reda på att jag var så nytransplanterad. Såg i deras och framför allt Vigdis ansikte "hopp och tro på ett liv". Som kronisk sjuk så skämtar man och hoppas att en dag så sitter jag hennes position och säger detsamma. Men när man kronisk sjuk och genomgår en utredning som en transplantation innebär så har man en del galghumor... Man vill bara överleva! Jag kände igen mig så otroligt i Roar, samtidigt som jag såg hans kona Vigdis - hennes oro hennes kontrollbehov, Andri hade detsamma.
Som anhörig så går man igenom otroliga känslor, hopp, tro och kärlek men man kan inte påverka detta överhuvudtaget hur mycket man än vill. Man måste lita på vetenskapen och de som har "makten" att godkänna en på listan. Samtidigt så som anhörig är man också den som ser försämringen, det behöver inte alltid visa sig vetenskapligt såsom i blodprov utan hur ens käresta har det.
Som sjuk så är det bara att överleva och ha humorn kvar, Roar har samma humor som jag (han är ju Jungfru *hehe*). Han har gått igenom ett rent helvete och nu äntligen är "de" godkända men ej uppsatta för transplantation ännu (kommer nog inom kort). Jag skriver "de" för detta handlar om hopp - det handlar om att de ska få ett "normalt liv" det är inte bara den som blir transplanterad utan även anhöriga..

Nu kan NI äntligen få livet tillbaka och Jag och Andri kommer alltid finnas som ert stöd i vått och torrt.
Jag tänker på Er så mycket..
Grattis mina Vänner!

Dagens aktivitet - Vila

Idag har jag bara Vilat, och jag har njutit av det - inte haft ett dugg dåligt samvete - jippi, en seger för mig!!!
I morgon så har jag träning igen (har lite träningsvärk från igår men bara skönt) sen ska vi (Andri och jag) på kvällen träffa några män men respektive som blev hjärttransplanterad vid samma tidpunkt som jag. Det ska bli jättetrevligt att se dem igen, sen gör det absolut inget att de har samma humor som jag har *hehe*.
Lördagen så blir det 60-årsfest för en av våra bekanta - ska även det bli skoj - har inte sett honom sen förra året och då satt jag i rullstol.
Så jag har absolut inte dåligt samvete att jag har vilat idag - bara njutit.

Jag har ju även haft/har högt blodtryck och blev insatt på medicin, den medicinen gav en biverkning som var både tung och jobbig. Benödem - vader och fötter såg ut som elefantben efter några timmar då jag varit uppe - kändes som benen vägde 20 kg var och det det gjorde jätteont då jag gick och stog. Nu har jag slutat med blodtrycksmedicinen och svullnaden har försvunnit, nu gäller bara att hitta en ny blodtrycksmedicin som inte ger denna biverkning.

Nu äntligen

Äntligen har jag fått lov att träna stark styrkträning med alla apparaterna. Det viktigaste för mig är att jag värmer upp ordentligt, ökar pulsen innan jag börjar träna. Vid varje träning ska jag ha så tungt så jag klarar 4-5 gånger och upprepa dem 3 gånger. Benpressen tog jag 90 kg på 5 gånger med 3 sepetioner, då kommer min fysio och säger "detta är för lätt för dig du får öka vikten mera och göra dem 4 gånger med 3 repetioner". Pust det var precis så jag klarade det, men jag vi bygga muskler nu så mye vikt med mindre upprepning samt repetioner. ¨Jätteskönt och tung men en hälig känsla . Konditionsbiten tar jag nu själv - bli ordentliga turer och träning på crosstrainern som jag har hemma.
Detta blir bra tillslut.

Detta är typiskt!!

Nu har vi nästan byggt klart altanen på ena sidan men vågar inte göra klart det. Vi måste nämligen gräva upp vattenrören på tomten och byta ut dem. De börjar bli så gamla och måste bytas ut. Tyvärr så finns det ingen karta över hur rören går och hur mycket grävarbete det blir på tomten så vi vågar inte genomföra våra planer närmast huset, risken är ju att vi måste riva upp allt så rörfirman kommer åt.Vi vet inte heller då detta kommer att genomföras men under nästa månaderna ska det ske.
Detta var ju inte alls det jag hade planerat inför denna sommar men jag har fortfarande några hörn som vi kan ordna till, tror absolut inte det går några vattenrör där.

Jag får försöka tänka så här; det är nog en mening med att detta skulle ske, annars skulle vi ha hållit på med tomten hela tiden och försökt att få det klart så fort som möjligt. Nu får vi planera och förbereda det vi kan och jobba där vi vet att de inte kommer att gräva.

Favorit i repris

Den håller visst ännu *ler*

15 år

Grattis min underbara älskling! Hoppas du får ännu en fin dag. Massor med pussar och kramar!

Underbara dagar.

Nu har min "lilla" älskling och hans flickvän åkt hem. Vi har haft några underbara dagar med en hel del utflykter. Har skämt bort dem med pussar och god mat. Vi har även firat hans 15 årsdag och då var Andris son Yngvar här.

Har haft underbara dagar men det sliter också otroligt på kroppen - har trott att jag är mycket piggare än vad jag är men får ännu en gång bekräftat att jag lätt blir sliten. Men jag kan lova att det är värt det - ska bara ta det lite försiktigt och det ger mig också en bekräftelse att jag inte riktigt ännu ska ut och åka till något annat land, hur mycket jag än vill.

Tack Natalie och Andreas för några underbara dagar!