Tomt batteri

Så var det måndag igen..Tog fel på dag då jag skulle till läkaren, det är i morgon, ska kontrollera blodtrycket och ta pröver inför Feiringkliniken.
Något som jag ser framemot är att vardag blir vardag och helg blir helg, alltså komma in i vardagsrutinerna igen. Även om jag alltid ställer klockan tidigt på morgonen och har normala arbetstider så längtar jag efter att vi ska få in vanliga rutiner igen i vår familj
Små saker blir så stora och tömmer en på energi istället för att fylla på batteriet. Kan vakna på morgonen och känna "Oj vilken underbar dag" men så sker något och jag som en ballong tappar all luft och ork till att göra något alls. Börjar bli allmänt less på detta. Visst skulle jag kunna ta för mig saker som ger energi då men vissa gånger så orkar man bara inte.
Det ska bli helt underbart att få komma till Feringkliniken och bara tänka på mig själv - få finna mina rutiner och förhoppningsvis få tillbaka mye av Bibbi. Det är ändå så att jag har tappat en bit av mig själv i detta och på slingrig väg försöker finna tillbaka. Jag tycker nu att vi har fått vår beskärda del av problem hos oss och snart önskar jag att det kan vända ordentlig. Känns lite som vi inte kommer någonstans utan nya utmaningar uppstår hela tiden och det är tungt för själen. Ibland kan jag undra hur mycket mera ska jag orka - just nu så har jag inte mycket ork för mera motstånd om det skulle uppstå - orkar absolut inte kämpa mera utan nu vill jag bara att saker och ting ska gå på räls och rakt fram men så är det ju inte i livet - en bergodalbana - men känns som vi åker djupare och djupare ner i vår dal och aldrig bestiger berget. Hoppas vår dag kommer snart.