onsdag, november 26, 2008

Nu har jag bestämt!

Jag har bestämt att på fredag ska jag bli utskriven härifrån och har fått det godkänt *ler*. Fredag har jag alltså min biopsi på morgonen, sen kommer Andri för att vara med vid utskrivnigssamtalet och sen åker vi hem (även det godkänt), har absolut ingen lust att sitta och vänta på biopsisvaret som brukar komma runt 17-18 på kvällen, de får ringa och skulle det förmodan visa sig så att jag har en rejektion så får jag väl åka tillbaka då (men jag mår så bra så det är ganska osannolikt). Sen ska jag hit för biopsi 1 gång i veckan i två veckor tror jag och sen blir det varannan (men det har läkarna bestämt och inte jag *ler*).

Idag var en liten tung dag, har börjat samla på mig vatten i benen igen, inget konstigt efter en transplantation har ju inte rört mig på så länge så de de funktionerna som ska leverera tillbaka vattnet så man kan gå på toa fungerar inte riktigt ännu, som sagt kroppen ska lära sig allt på nytt. (nu får inte alla det som jag har, alla har olika biverkningar). Var till Oslo och handlade julklappar/julgåvor så snart är vi klara (första gång på länge som vi har hunnit med detta så tidigt). Benen kändes tillslut som betongklumpar, orkade nästan inte lyfta på fötterna men då jag var i Oslo ringde TX-sköterskan och sa att jag skulle få en ny vätskedrivande (har haft den tidigare och då den togs bort så började jag samla på mig vätska igen). Då jag inte orkade mer åkte jag till sjukhuset och hämtade några av de tabletterna (prov om det hjälper och jag VET att de gör det för det känns som jag tömt en hel biltank under eftermiddagen *hehe*). Nu ska jag börja förbereda hemgången med lite packning samt frågor som jag funderar över. Alltså allt under kontroll som jag tycker om *ler*.
Lite skönt att få lite kontroll över sitt liv igen och nu är det upp till mig hur jag ska leva det och det ska bli ett annorlunda och bara helt underbart liv som Andri och jag och barna ska ha!
Ska inte glömma alla vännerna och släkt, ni ingår också i mitt underbara liv *ler*.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Bibbivenn, det skal bli godt å få deg til bygda igjen, selv om du bor på helt feil side av elva, ja for meg iallefall ;o)
Jeg gleder meg til å treffe Andri igjen også. Selv om han alltid har sett lykkelig ut sammen med deg, så skal det bli fint å se han VIRKELIG lykkelig:o) Og ikke minst deg! Mange klemmer fra meg:)

Maggan sa...

Men du Grattis underbara nyheter!
Men jag har funderat på hur de gör det där provet, biopsin? Hur sjutton tar de provet så ofta, blir det något kvar av hjärtat? Är det inte en risk att ta så där många biopsier? Tankar, tankar som far omkring i min skalle.
Tjena mittbena, vatten i bena är så läbbigt jag får ju också vattendrivande mot sånt. Dessa betongklumpar som jag ibland får om jag sitter för mycket är så obehagligt. Har en säng som jag har motor på så att jag kan få upp benen högt, det är bra.
Kram o lycka till nu med allt inför hemresan.
Varmaste kramar

Bibbis historia sa...

Mags:Tack, ang biopsi i början tar man prover små, små, små bitar för att om man får avstötning, det är vanligast i början samt då man sänker immunhämmande medicin - ja det finns massor med hjärta kvar även om de tar ofta. Jag upplever inte dessa biopsier som jobbiga men alla är vi olika. Jag känner bara ett litet myggstick då de bedövar huden. Antingen så går de in via ett kärl i ljumsken eller som de gjort med mig alla gångerna via etledarent kärl i halsen, läkaren har röntgengenomlysning så han ser och kontrollerar hur han leder "ledaren" genom hela kärlet och in i hjärtat. Allt måste vara mycket sterilt så man inte får infkektion så den längsta tiden är att klä mig och apparaterna sterila. Hoppas du fick svar på frågan. Alltså risken är mycket större om man inte tar biopsin så ofta i början då man ska ställa in medicinerna att man missar en avstötning och det går tokigt med hjärtat. Nu vet jag inte hur de gör i andra länder såsom Svergie men jag är fullständigt trygg med hur upplägget är i Norge och då transplantationer är koncentrerat till ett sjukhus här i Norge så blir de experter på sina saker och biopsierna gör de varje dag och är mycket skickliga..
För transplanterad så är det inget konsigt med vatten i benen igen men självklart är det jobbigt och tungt men bara en liten biverkan som gör det lite tyngre att gå... Idag kan jag ju gå det kunde jag inte för två månader sedan *ler*
Kram