Svar på några av frågorna

Från Åshild:Jeg lurer på hvor vondt det var etter at brystbene var sagd opp, og hvor lenge det ev. var vondt i bein og arr?
Svar: Jag blev mycket förvånad att det inte gjorde så ont som jag föreställt mig - visst var jag uppsågad och visst hade jag lite ont men på 3:e dagen så klarade jag mig med ParacetAlvedon. Det som besvärade i början att jag hade lite svårt att finna en bra sovställning på sidan men det gick över fort. Smärtan fanns där men i mycket mindre omfattning än vad jag trodde, ärret kände jag inget av (kirurgerna har gjort ett fint jobb utseendemässigt). Sen tar det c:a 3 månader innan bröstbenet läkt men det innebar att jag inte fick lyfta tungt. Smärtan blev så liten då jag tänkte på att jag fått Ett Liv.
Från Orchid:Jag är litet nyfiken på hur dina symptom började. Smärtor? Trött? Andnöd? Hur länge sedan? Vad gjordes först? Beskriv ditt hjärtfel!
Svar: Mina symtom började för många år (kanske 8 år, man förtränger också)sedan, fick dålig kondition, gick upp i vikt, samlade på mig vatten. Jag var till många läkare både i Sverige och Norge. Vissa läkare sa att jag var stressad (ensamstående mamma), skulle dricka mindre vatten, sova ordentligt, de litade heller inte på att jag åt hälsosam mat (har alltid gjort det),skulle motioner mera (har alltid gjort)mm. Jag gjorde allt som de sa och förstog inte varför det inte hjälpte - trodde till slut att jag inbillade mig.
En höstdag nov-07 så trodde jag fått astma, orkade inte gå och var jättetungandad och svettades enormt - sökte akut - blev inlagd men lunginflammation samt ett Ekg som inte var normalt. Blev utskriven men blev tröttare och tröttare och andningen blev värre sökte på nytt akuten i dec-07, låg inne på hjärtmedicin 3 veckor inkl en tur till Rikshospitalet, Oslo för avancerade undersökningar. Då upptäckte de mitt förstorade hjärta och den urusla hjärtfunktionen jag hade c.a 10% av hjärtat fungerade. Jag sattes in på hjärtmediciner men svarade inte på dem så i mars-08 sattes jag upp på transplantationslista och i okt-08 hade jag den turen att få ett nytt hjärta. Jag har Dilaterad cardiomyopati - en hjärtjukdom som utvecklar sig så att vänster hjärthalva växer och hjärtmuskeln är inte en muskel längre utan bindväv så att hjärtat inte orkar kontrahera/dra ihop sig (stog bara och "fladdrade") det innebar att jag inte fick tillräckligt med blod ut i kroppen, en normal människa får c:a 5 liter blod/minut ut i kroppen, mitt hjärta orkade bara i början pumpa ut c:a 2 liter. Då blir man anfådd och muskler i kroppen får inte tillräckligt med syre.
Inga smärtor men tungandad, trött -otroligt trött. Alltså en ung kvinna med diffusa symtom = kvinnohjärta.

Det var några svar, vill ni fråga mera så är det bara att ställa flera frågor.