Nu har jag stått på väntelista i 6 månader. Jag hade trott att jag skulle vara opererad och i gång med min rehabilitering men så är inte fallet. Denna väntan är en psykisk påfrestning - ju längre tiden går ju tyngre blir det. Ingenting kan planeras utan man går i sin lilla bubbla hemma och försöker göra det bästa av väntan.
Jag har slutat att packa min väska med kläder jag ska ha med mig till sjukhuset, nu har jag varit med om en vintern, vår, sommar och höst och tre omgångar har jag packat. Nu på hösten har jag inte gjort det, ingen mening - ringer de så ringer de.
Livet går mellan hopp, förtvivlan och frustration och en hel del skratt - de är allt skratt jag vill komma ihåg men det sliter mentalt på alla med denna väntan.
Det gäller att finna allt vackert, fint och underbart som finns när det är tungt men ibland är det inte lätt, varken för mig eller för anhöriga.
Idag har jag också en fin dag - lite tröttare men den är helt ok.
I morgon ska jag till hjärtsviktsmottagningen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag hittade hit via en annan blogg.
Jag minns när jag packade min väska. Det tog lång tid. Blev uppsatt på väntelistan (för njure) 13 september 2004. Först under mellandagarna det året, när jag hade köpt ett par inneskor på rean var jag färdig.
På nyårsaftonseftermiddagen ringde de. Lustigt, precis när jag var färdig. Inte för att jag använde ens hälften av vad jag packat under min tid på sjukhuset.
Ville mest säga att jag hoppas att ditt hjärta kommer snart, och att operation och rehabilitering går bra.
Mvh Therese
Hej, vill bara önska lycka till!
Jag gick i väntans tider med min man från september 2006 till februari 2007. På "Alla Hjärtans Dag",(!) ringde dom från Lund och ett hjärta fanns till min man. Det var aldrig den där paniken som man föreställt sig, att det skulle gå fort och så. Vi blev förvarnade vid två-tiden på eftermiddagen och flög ner kl 18. Operationen gjordes kl 01.30 på natten. Han har sakta hämtat sig och är som en ny människa nu, efter 1,5 år.
Jag följer din blogg och håller tummarna...
Skicka en kommentar